Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur en grupp förskollÀrare beskriver sitt arbete med fokus pÄ kulturell mÄngfald i förskolan. I studien undersöks dels hur förskollÀrarna förhÄller sig till begreppet kulturell mÄngfald i verksamheten med barnen, dels vad de lyfter fram som viktigt i kontakten med förÀldrarna sett ur detta perspektiv. Vidare studeras vad förskollÀrarna anser om den egna kompetensen betrÀffande kulturell mÄngfald i förskolan. Undersökningen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer. Förskolorna som ingick i studien bestod bÄde av homogena och av heterogena barngrupper utifrÄn den kulturella aspekten.Tydlighet i mötet bÄde med barnen och deras förÀldrar, samt öppenhet, nygikenhet och förmÄga att se till hela individen Àr enligt förskollÀrarna det essentiella i arbetet med kulturell mÄngfald.

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Syftet Àr att fÄ förstÄelse för och kunskap om förhÄllandet mellan friskvÄrd och gemenskap i en organisation med utgÄngspunkt i de anstÀlldas perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie pÄ ett företag. De datainsamlingsmetoder vi har anvÀnt oss av Àr observation, samtal och intervjuer. VÄr grundlÀggande slutsats Àr att det finns ett förhÄllande mellan friskvÄrd och gemenskap, för den anstÀllde. FriskvÄrden ger gemenskap inom laget, avdelningarna och i organisationen som helhet..

Studiens syfte Àr att se hur gymnasielÀrare pÄ en skola i VÀstsverige ser pÄ kulturell mÄngfald och hur de arbetar med det. Vi försöker Àven klargöra för begreppet intersektionalitet och anvÀndningen av det synsÀttet. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielÀrare intervjuades med spridda Àmnesförankringar och verksamhets Är. Resultatet av hur lÀrarna tolkar kulturell mÄngfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna.

Vi har i vÄr studie undersökt hur elva lÀrare i de tidigare Ären, frÄn Är F-5, ser pÄ och arbetar med gemenskap och utanförskap. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Resultatet vi fick fram visade att utanförskap och gemenskap kan gestalta sig pÄ mÄnga olika sÀtt enligt de intervjuade lÀrarna, dÀr utanförskapet mestadels betraktades som nÄgonting negativt medans lÀrarnas syn pÄ gemenskap enbart var positiv. Det fanns Àven skillnader i hur lÀrarna ansÄg sig arbeta med att förebygga utanförskap och skapa gemenskap, dÄ frÀmst genom vilka arbetsmetoder de anvÀnde sig av samt hur organisationen kring detta arbete sÄg ut. Vi fann i vÄr studie att gemenskap och utanförskap existerar sida vid sida och beror av varandra, dÀrför Àr det viktigt att arbetslaget har ett vÀl fungerande och förankrat vÀrdegrundsarbete. .

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

No abstract.

Korsbefruktning av nÀringsliv och kulturell mÄngfald Àr en studie som syftar till att utreda en sÄdan korsbefruktnings potential som differentieringsstrategi inom livsmedelsbranschen. UtifrÄn denna ansats utreds frÄgan pÄ tre nivÄer bestÄende av företaget, samhÀllet och kunden. Studien av det valda problemomrÄdet har resulterat i att sex hypoteser genererats. Dessa indikerar, utifrÄn skilda aspekter, pÄ affÀrspotentialen som ligger i att korsbefrukta livsmedelsbranschen med hÀnsyn till en kulturell mÄngfald.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhÄlls pÄ en arbetsplats med syfte att söka förstÄelse för gemenskap i förhÄllande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen pÄ ett större företag. För att analysera denna empiri har vi anvÀnt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit Àr att gemenskap och trivsel Àr viktiga för vÀlmÄendet bland de anstÀllda. Resultatet visar Àven pÄ att gemenskapen pÄ företaget kan förbÀttras genom större engagemang frÄn ledningen..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle, och detta stÀller ökade krav pÄ sjuksköterskor nÀr de ska vÄrda patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Den hÀr studien syftade till att belysa nÄgra av de svÄrigheter sjuksköterskor kan uppleva i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, dÀr sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist pÄ kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svÄra i vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan pÄverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utlÀndska personers möjligheter att kÀnna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhÀlle. Jag har avgrÀnsat mig till att fokusera pÄ de nyanlÀnda flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de sjÀlva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar pÄ om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag krÀver betydligt mer omfattande undersökningar under en lÀngre period, med t ex jÀmförelser av hur de nyanlÀnda flyktingarna efter en viss tid uppnÄtt ett för dem positivt deltagande i det svenska samhÀllet stÀllt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om nyanlÀnda utlÀndska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhÀllskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap pÄverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhÀllskontext? Detta har lett till följande frÄgestÀllningar;· Vilka förutsÀttningar och möjligheter har mÄlgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar mÄlgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelÀgenhet, som en yttre angelÀgenhet eller bÄde och?.

Korsbefruktning av nÀringsliv och kulturell mÄngfald Àr en studie som syftar till att utreda en sÄdan korsbefruktnings potential som differentieringsstrategi inom livsmedelsbranschen. UtifrÄn denna ansats utreds frÄgan pÄ tre nivÄer bestÄende av företaget, samhÀllet och kunden. Studien av det valda problemomrÄdet har resulterat i att sex hypoteser genererats. Dessa indikerar, utifrÄn skilda aspekter, pÄ affÀrspotentialen som ligger i att korsbefrukta livsmedelsbranschen med hÀnsyn till en kulturell mÄngfald..

Syftet med studien Àr att studera eventuell gemenskap och ensamhet hos elever pÄ tvÄ internatskolor i Sverige. Avsikten Àr ocksÄ att analysera vilka roller som elever och personal intar som kan leda till gemenskap och ensamhet. Uppsatsen Àr en komparativ studie av tvÄ internatskolor. Den Àr Àven kvalitativ och bygger pÄ 14 intervjuer gjorda med elever, husförÀldrar, rektor och skolchef. UtifrÄn studien kan det konstateras att de intervjuade eleverna inte kÀnde sig ensamma utan de ansÄg att de levde i en god gemenskap.

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mÄngfald som en del av det brittiska samhÀllet, ?en gemenskap av gemenskaper?. De vÄldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska stÀder sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mÄngfald, vilken förstÀrktes ytterligare i de politiska svaren pÄ sjÀlvmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte frÄn fokus pÄ antirasism och skillnadstÀnkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhÄllning kring en uppsÀttning ?brittiska vÀrden?.Med hjÀlp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus pÄ problemformulering, analyserar jag hur makt pÄ olika sÀtt aktiveras i den nya sammanhÄllningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstÀrkt nationell gemenskap.